För tre år sedan fick Lars Thorwalls en stroke.
Plötsligt förändrades hela hans liv.
Här är hans historia om kampen för att komma tillbaka.
Dessutom berättar hans syster Annika, som har professionell erfarenhet att hjälpa personer som fått stroke, hur det är att vara både anhörig och kunnig inom det här om det här området.
Dessa texter skapar eftertanke på flera olika sätt.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Lars Thorwalls, 47, levde ett aktivt liv med sin familj, arbete och innehållsrik fritid.
Men den 28 mars 2022 förändrades allt. Lars Thorwalls fick en stroke och livet tog en ny vändning.
Det fanns en tid när livet lekte för Lars Thorwalls. Han hade ett inspirerande arbete och en viktig funktion på Göthes låsavdelning.
På fritiden njöt han av tillvaron med sin fru och deras tre barn. Motion och idrott var viktigt. Bland annat åkte han Vasaloppet flera gånger. Ett år noterade han 5.30 timmar och var bland de 1 500 bästa.
Stroken
Plötsligt förändrades allt.
Fredagen den 28 mars var Lars på jobbet när han plötsligt upplevde att det kändes konstigt i huvudet. En kollega skjutsade honom till akuten.
– De körde in mig i rullstol. De klippte upp kläderna. Det gick fort. Därefter var jag borta, berättar Lars, som hade fått en stroke.
En tid senare kom skakningarna. En återkommande utmaning som krävt flera utredningar och medicineringar. Bland annat en operation i Uppsala där en elektrod fördes in i hjärnan för att skapa el-stimulering för att motverka skakningarna.
– Jag var vaken under operationen och det kändes som en helikopter landade på skallen, berättar han.
Träningen
Lars uppskattar rehabträningen. Speciellt besöken på fysioterapimottagningen Friskfaktor i Ludvika:
– Det är bra. Det är grejer det, säger han och ler.
Simningen i Faluns nya badhus är en höjdare:
– Det betyder frihet. Eftersom jag sitter i rullstol och inte kan springa eller åka skidor måste jag hitta på något annat, även om jag simmar med flythjälpmedel.
Lars har sedan han fick sin stroke varit öppen om det på sociala medier. Han har lagt ut flera statusrapporter som fått stor respons och uppmuntran.
– Jo, jag har sett det. Har funderat på om jag skulle skapa något konto för stroke. Det är bra att folk får veta hur det är, säger han.
Svårt att komma ut
Men Lars erkänner att han fortfarande har mentalt svårt att bege sig ut i samhället.
Han går gärna på konserter och i sommar väntar bland annat Digiloo och Chess i Dahalla utanför Rättvik. Men restaurangbesöken får vänta:
– Jag skakar för mycket. Därför vill jag ännu inte gå på restaurang. Det är lite synd. Hoppas jag en dag ska kunna göra det.
Lika svårt var det nyligen när Svenska Skidspelen avgjordes i Falun. Lars kände sig inte redo att se tävlingarna live:
– Jag har varit med som funktionär på skidspelen. Att då åka dit och se tävlingarna från handikappläktaren. Det vill jag inte. Det är jobbigt. Jag är inte där än, säger Lars och fortsätter:
– Jag skäms lite. Jag vill vara som vanligt.
* Men du har väl inget att skämmas över!
– Nej, det har jag inte. Det är bara en känsla. Ingen bra känsla.
Men Lars hälsar gärna på sina arbetskompisar på Göthes.
– Det var lite nervöst första gången. Men nu åker jag dit ibland. Jag vill en dag kunna komma tillbaka till jobbet. Stroken har ju inte satt sig på huvudet. Jag har ju kvar kunskapen. Jag tänker ju lika bra som förut.
Personliga assistansen
På sommaren 2022 blev det aktuellt att börja tänka på personlig assistans. Lars erkänner att han inte visste så mycket om vad personlig assistans innebar.
– Bara att någon skulle hjälpa mig med saker jag inte klarade av.
Familjen tog tag i saken, fick kontakt med Omtanken Assistans, och på hösten 2022 började livet med två personliga assistenter. En omställning Lars inte haft några problem med.
Den personliga assistansen är idag en förutsättning för att Lars ska kunna vara en del av familjen och övriga samhället
– Det är tur att jag fått bra assistenter och jag är glad att de fungerar tillsammans med min familj.
* Har du något råd till andra som nyligen fått en stroke?
– Det är bara att kämpa på och tänka att allt kan bli bättre, svarar Thorwalls.
Bilden visar lars och hans syster Annika.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
SYSTERNS RÅD I OLIKA ROLLER
Annika Öberg är arbetsterapeut och har i flera år arbetat med neurologisk rehabilitering av personer som drabbats av stroke eller annan form av hjärnskada.
Hennes bror, Lars Thorwalls, fick en stroke. Annika berättar hur hon hanterade rollen som syster kombinerat med sin yrkeskunskap.
Hon ger också råd till andra anhöriga till personer som fått stroke. Hur bör de agera?
För Annika Öberg blev det en chock när hennes bror drabbades av stroke.
– Det var fruktansvärt jobbigt i början. En katastrof. Jag gick in i en yrkesroll, trots att jag är hans syster. Det blev ett slags skydd för mig, berättar Annika Öberg.
Flera i hennes omgivning påtalade vikten av att hon också är Lars Thorwalls syster.
Lars är också tydlig med hur han uppskattar den hjälp han fått av sin syster.
Annika Öberg menar att det varit en fördel i rehabarbetet att kunna kombinera de båda rollerna.
– Jag vet vilka vägar man kan gå och vad vården kan ge. Jag har också sett att man kan lyckas bättre att komma tillbaka om anhöriga engagerar sig, säger hon.
Tålamod! Tålamod!
Hennes främsta råd till sin bror har varit att rusta sig med tålamod för att behålla motivationen att träna.
– Jag sa till Lars att han har åkt Vasaloppet många gånger och att detta är ett mycket långt Vasalopp.
– En stor del av mitt arbete med andra patienter har handlat om att behålla deras motivation att fortsätta jobba. Hjärnan är förändringsbar och kan omstrukturera sig även på lång sikt, säger Annika Öberg som ofta använder filmkameran för att visa för sin bror hans framsteg i rehabarbetet.
– Ofta behöver man ta teknisk hjälp för att se förbättringarna.
Bra assistans
En förändring i Lars liv var den personliga assistansen. Annika Öberg var orolig inför och under ansökningsprocessen och blev mycket glad när assistansen kom och fungerade i vardagen:
– Jag vet inte hur alla hade orkat om inte Lars hade fått assistans. Dessutom har assistenterna verkligen engagerat sig i honom på ett bra sätt.
Det som hände hennes bror har också bekräftat Annika Öbergs grundsyn på livet:
– Man ska inte vänta med att göra saker i livet. Skjut inte upp saker man vill göra. Man vet inte vad som händer.
++++++++++++
TRE RÅD I SAMBAND MED EN STROKE
Annika Öberg är arbetsterapeut och har arbetat med neurologisk rehabilitering. Här är tre viktiga råd i arbetet med att komma tillbaka efter en stroke:
* Engagera dig. Anhörigas stöd bidrar ofta till en mer lyckad rehabträning.
* Anhöriga bör inte glömma att själva göra saker man tycker om och mår bra av för att sedan orka vara en bra anhörig i vardagen.
* Se till att den personliga assistansen fungerar ihop med hela familjen. Det är en omställning för alla i familjen.