Sverige går mot ett kontantlöst samhälle.
Nu varnar Sofie Åkesson, VD på Omtankens Assistans, att detta får allvarliga konsekvenser för funktionsnedsatta:
– Detta blir en jätteomställning med stora praktiska problem för den kategorin personer i samhället. Det är viktigt att vi nu går ut och berättar hur de drabbas, säger hon.
Kontanthanteringen håller på att fasas ut i Sverige. Allt fler affärer signalerar att man inte tar emot kontanter. De accepterar bara kortbetalning eller Swish.
Nyligen kom beskedet att Kassagirot, som är en lösning för att betala räkningar kontant, ska läggas ner.
Många funktionsnedsatta drabbas hårt. Detta märkes bland annat under pandemin där många, inom den här kategorin personer, hade svårt att handla livsmedel på nätet på grund av svårigheter att få igenom digital betalning.
Sofie Åkesson, VD på Omtanken Assistans, oroas över utvecklingen
mot ett kontantlöst samhälle som kan drabba funktionsnedsatta.
Oroande utveckling
Detta sammantaget är en utveckling som oroar Sofie Åkesson, VD på Omtankens Assistans. Hon syftar på de funktionsnedsatta som får stora problem att klara det dagliga livet. Därför vill hon nu lyfta den här frågan:
– Jag tänker på flera av våra kunder som bara har kontanter när de handlar. Dels för att de enbart klarar av kontanter, dels för att de har svårt att både hantera kontokort och inte kan komma in i det digitala systemet.
Sofie Åkesson syftar på att många funktionsnedsatta, av olika orsaker, inte har möjlighet att skaffa Mobilt BankID, vilket är avgörande i flera betalningssituationer som exempelvis Swish.
– Många inom den här nämnda kategorin kan inte själv teckna ett sådant avtal. Därför det viktigt att vi nu går ut och berättar om hur vissa personer drabbas i samband med utvecklingen mot ett kontaktlöst samhälle.
Björn Eriksson: ”Jättebra!”
Björn Eriksson, ordförande i Kontantuppropet, ett nätverk som verkar för kontanter i samhället, hyllar Omtankens initiativ att lyfta den här frågan. Tidigare har argumenten mest handlat om hur äldre personer drabbas. Nu uppskattar han när funktionsnedsattas utmaningar kommer upp till ytan.
– Det är jättebra av Omtanken att göra detta och ta upp frågan. Vi är medvetna om att detta drabbar funktionsnedsatta, säger Björn Eriksson och fortsätter:
– Den tysta majoriteten kommer inte till tals eftersom de politiska systemen, eller partierna generellt sett, inte vill prata om detta. Det är obehagligt. Man tiger ihjäl detta eller säger att det ska utredas. Jag vet inte om det är femte eller sjätte utredningen som håller på nu. När den är klar kommer det väl en sjunde. Det är mer ett sätt att undvika att fatta ett beslut och låtsas att frågan inte är politisk.
Utsatt i rullstol
Han beskriver situationen när en person i rullstol ska betala med kort:
– Den personen kommer ofta inte upp till kortautomaten. Ibland har det hänt att personen i rullstol muntligt fått nämna kortkoden till personen i kassan som sedan trycker in den. Detta är inte acceptabelt, säger Björn Eriksson.
Han är också upprörd över att allt fler butiker själva går ut med informationen att de inte tar emot kontanter.
– Detta bör inte vara tillåtet så länge vi beviljat kontanter som betalningsmedel. Det är viktigt att utvika butiker som har den här kontantlösa varianten, säger Björn Eriksson.
Björn Eriksson, som är ordförande i Kontantupproret är bekymrad
över att politikerna tiger igen utvecklingen att vi går mot ett kontantlöst
samhälle. Foto: Kontantupproret.
Svar från utredningen
I slutet av 2020 tillsatte regeringen en kontantutredning, under ledning av Anna Kinberg Batra i syfte att göra en bred kartläggning av betalningsmarknadens utveckling och analysera statens framtida roll. Utredningen ska presentera resultatet i november 2022.
Omtanken Assistans kontaktade ledningen för utredningen med frågan om deras syn på hur funktionsnedsatta drabbas av ett kontantlöst samhälle och fick följande skriftligt svar från Fredrik Bystedt, huvudsekreterare för utredningen:
”Utredningen är en bred översyn av statens roll på betalningsmarknaden, där olika aspekter på kontanter ingår. Bl.a. ska vi ta ställning till vilka krav som kan behöva ställas för att alla i samhället, inbegripet funktionshindrade, ska kunna genomföra sina betalningar.”
Björn Eriksson är dock pessimistisk när han spekulerar kring utredningens resultat om kontanter i samhället. Han har fått signaler från utredningen att detta inte är någon viktig fråga.
– De grunnar på olika tekniska, digitala förbättringar. Jag hyser väldigt liten förhoppning om den utredningen.
Fotnot: Björn Eriksson har varit Rikspolischef och landshövding i Östergötlands län. På senare år har han engagerat sig i flera sociala frågor och bland annat varit ar regeringens nationella samordnare mot idrottsrelaterat våld. Han är också ordförande i kontantupproret och är nu ordförande i Riksidrottsförbundet.