När LSS-reformen blev lag i Sverige 1994 gick Viktoria Forsman Rydh till Falu kommun och sökte personlig assistans. Tjänstemannen frågade hur hon, som ”handikappad”, kunde ha så många fritidsintressen.
– Jag blev så förbannad, minns Viktoria Forsman Rydh, som sedan dess haft mycket glädje av LSS, men också kännt oro.
Omtanken Assistans vill uppmärksamma att i år firar LSS-reformen 30 år. Vi gör det bland annat med en serie artiklar där personer, som på olika sätt berörs av reformen, kommer till tals. Det är kunder, anhöriga, assistenter, politiker och andra inom ”funkis-rörelsen”.
När Bengt Westerberg drev igenom LSS-reformen var Viktoria Forsman Rydh 28 år. Hon har grav reumatism och LSS gav henne och hennes man mer möjlighet att ta för sig av livet.
Arg på tjänstemannen
Viktoria Forsman Rydh berättar att hon 1994 inte hade så många förväntningar av LSS.
– Det var ju så nytt. Jag visste inte vad det skulle innebära. Det var en god vän som tipsade om den möjligheten, minns Viktoria Forsman Rydh, som var en av de första som gick till Falu kommun och ansökte om LSS.
– Då jobbade jag, jag läste spanska, jag gillade att måla och vara i trädgården. Tjänstemannen på kommunen reagerade över att jag var så aktiv. Fick signaler att man som ”handikappad” bör ha ett stilla liv hemma, minns Viktoria Forsman Rydh och fortsätter.
– Jag blev så förbannad. De verkade ha inställningen att bara för att man inte kunde plocka fram saker själv skulle man inte kunna gå på bio, eller vara ute, säger Viktoria Forsman Rydh.
– Hon vittnar om att flera av hennes vänner, men funktionsnedsättningar, har haft nytta av LSS genom åren. Även Viktoria Forsman Rydh.
– Det hat betytt så mycket för mig, säger hon.
Blev orolig
Men under åren 2015 till 2018, när LSS blev föremål för en intensiv debatt, var det dags för henne att göra den regelbundna omprövningen.
– Då var jag riktigt orolig att man skulle bli av med assistansen. Men det har gått bra, säger Viktoria Forsman Rydh, som med åren blivit alltmer irriterad på de frågor i samband med omprövningarna, som många gånger upplevts som integritetskränkande.
– Det känns inte bra att på det sättet behöva redogöra gör sitt liv, säger hon.
När det gäller sina tankar om LSS i framtiden svarar Viktoria Forsman Rydh:
– Jag är orolig. LSS känns inte självklart just nu. Man är alltid orolig när man läser att någon blivit av med assistansen, att de drar in på den, eller att någon har bluffat. Då känner att man. att de kommer att titta på det ingen och inte se det positiva med LSS:
Tidigare Omtanken-artikel i samband med LSS-jubiléet:
”Vi måste tro på framtiden”:
https://omtankenassistans.se/omtankens-vd-vi-maste-tro-pa-lss-i-framtiden/